Dålig karraktär...

Mina fina naglar på bröllopsdagen! Me like it!

Ok... jag ska skriva ett mindre trevligt inlägg nu =) Jag har bitit på mina naglar, nästan frenetriskt... så pass att jag inte kan använda fingrarna för att jag har bitit ner mina naglar in där dom börjar att sitta fast (urs, jag vet!!) För 2 veckor sedan var det en äldre kvinna som sa



- men ramona, biter du på naglarna?!?

- jag, nja, eller jo... det gör jag (skämdes) (för mina naglar brukar verkligen INTE vara vackra, ser ut som sönderfrästa korvar!)

- kvinnan, det trodde jag inte om dig... men nu ser jag jue det och varför gör du det?

- nja, jag har gjort det sedan jag var typ åtta år, MEN det var min storasyster Regina som visade första gången hur man skulle göra ;)

- jag frågade henne då, vad tyder det mig som person då jag biter på mina naglar?

- dålig karraktär sa hon kort o gott!!!



Efter den dagen slutade jag! Kommer aldrig mer att bita på en nagel! Jag skämdes och kände att jag som person, kliver upp, duschar varje dag (2 gånger) Sminkar mig, borstar mina tänder 2-3 gånger per dag. Har rena och hela kläder om jag ska vistas ute bland folk... Men dom behöver bara se på mina händer/fingrar och tycker att jag har dålig karraktär... ja, det fick mig att sluta! Har ju länge skämts över att visa mina fingrar, visar dom inte i onödan! Men nu ska det bli annat... behöver ju inte vara långa man kan ju faktist fila eller klippa ner dom =)