Hoppgunga, inte mina flickors favorit!!!

Fick just sålt våran hoppgunga för 160 kr, på tradera. Den fick Klara av mig, men hon fick i ärlighetens namn inte sitta i den för mig eftersom att jag tyckte att det var helt galet att sätta fast den i en klo som skulle sitta på tvären på en karm!!!! LIVSFARLIGT sa jag till Magnus, ta ut ungen... HELT SJUKT HUR DOM FÖRESLÅR FARLIGA SAKER, han tyckte jag var ett jädrans fjask som förstörde för ungen! Herrugud hur du är sa han ;)! så det blev inte mycket av att hoppa för lilla Klarabeda... ja ibland är jag bra fjaskig, mina systrar som tycker att jag är gjord av stål, en supermamma som fixar allt... själv och krusar ingen. Kånka och står i... för jag minsann kan ta hand om mina barn själv. Krusar ingen!!!! Bara i nödfall jag ber om avlastning (barnvakt) dom gångerna har det kört fast i min skalle och kroppen bara skriker efter egen tid. Jag vet!!! Man straffar bara sig själv... må va sant. Men ska jag sjunka så ska jag göra det med medvetande om att jag iaf tog hand om min flickor, behöver ingen som tros kunna göra det bättre. Eller att folk ska springa runt och säga... ja ni vet dendär Ramona, hon som var så vild då hon var yngre, att hon skaffade barn, hon lämnar ju bara bort dom hela tiden, stackare till man som måste sitta hemma medans hon är ute och ränner! Må vara som jag är... lite av den galna typen som aldrig växer upp, gör fortfarande mina misstag och sådant man får skämmas över, sådant man inte vill stå för kring "duktiga" människor. Men att försöka trampa mig på tårna och säga.... att jag inte ser efter mina barn, det kan ni inte! Tills den dagen jag gästar graven ska jag göra så gott jag kan för att m lugn o ro säga, jag gjorde va jag kunnat och har gjort mitt bästa för att mina flickor ska veta att mamma älskar dom och finns närsom dom behöver det.

Gillar inte fjäskande och hittan o dittan, sådanna personligheter har jag aldrig gillat, känner mig otrygg då jag möter människor som vänder kappan efter vinden, ser direkt i folks ögon vad dom går för. och det värsta jag vet är folk som pratar om hur andra är och vad dom borde göra och inte göra... oftast (min erfarenhet) så inser man efter ett tag att dom aldrig för en sekund kikat efter sitt eget, hur är som själv?! Sitter ju och dömmer andra, då det är dom själv och sin egen familj dom pratar om. Vet så många som är så... Varför inte skita i alla andra, stör man sig på hur andra "inte passar" in kanske man skulle försöka rätta till sig själv, så att man passar in. Har man så stort behov av att sitta o tala om regler för hur man ska vara för att vara "normal" så har man lite att göra. Vem kan påstå att någe speciellt skulle vara normalt, alla har vi gjort våra misstag. Ett icke misstag i nåns öga kan ju vara världens misstag i en annans öga... så det borde ju vara upp till var o en att dömma sig själv. Kan ju med mina erfarenheter tala om många som anses vara vilda idioter, eller konstiga människor.. igentligen är så underbara människor som ingen tagit sig tid till att lära känna eller försöka förstå. Alla väljer att leva sina liv som dom vill, men låt det vara så... förtala inte folk bara för att dom är som dom är och väljer att göra som dom gör på sitt sätt. jag har många kring mig som hamnat på fel "bana" vissa i släkten har det jobbigt just nu, har folk i släkten som tilloch med är yngre än jag.. men just nu finns dom inte där dom borde vara, men jag vet även om dom gjort som dom gjort eller gör som dom gör så är dom världens underbaraste människor och jag älskar dom för den dom är. Spelar mig ingen roll, även om dom i andras ögon gjort bort sig så skulle jag stå med öppna armar om dom så ville. Finns förklaringar till varför folk gör som dom gör... men många tror att folk föds som dom är, och sedan gör man det värre genom att sitta o gotta sig i andras olyckor. Kan ju lika väl vara vi som sitter där om 15/20 år, sitta och vara oroliga över vart våra barn är och vad gör dom... vill vi att folk ska gotta sig i det?! Varför göra allt så mycket värre. Gud va jag tjatar om detta... men blir så irri ju mer jag tänker på det. Kärlek är att visa att man finns där då andra behöver det! Kärlek är inte att sitta och baktala varandra... Vet inte vad jag ska kalla det för. Vet bara att jag är trött på det, och har insett att ensam är stark!!!

Aja.. kan bara säga! jag står för mina mistag, har gjort världens tabbar under mina 28 a år. Många saker jag skäms för men huvudsaken att jag står för det jag gjort, dom jag sårat har jag gjort alltför att visa att jag gjort bort mig. Huvudsaken är ju att man förstår att det oftast är en själv som blir lidandes... därför ar jag försiktig med att förtala andra människor med ondsint skitsnack. Nu låter det som om jag inte skvallrar, men det gör jag,älskar att höra smaskigheter.. men jag väljer vem jag pratar med. Med nån kanske det är passande att prata om det och med vissa andra kan man prata om det, springer inte runt o kacklar som en höna. Tror att världen skulle bli så mycket bättre om alla sa vad man tyckte och undrade man någe så ställde man frågan rätt ut... Finns inget som sårar så mycket som vetskapen om att folk man känner pratar bakom ryggen och sedan då man träffas ska man bara sitta o flina för att passa in. Urs... DONT LIKE IT!!!